.

Jag vet inte om du läser detta, men ja, man vet aldrig. Det du gjorde, ja, det va ursäkta, fittigt. Men jag ville lösa det, men du "orkar" inte lösa det nu, utan du vill ha tid. Men vet du, jag väntar inte i all evighet. jag, som inte gjort fel, tog tag i saken för att lösa detta, men du säger nej. Men du, nu ligger det på dig, det är upp till dig om vi ska bli vänner eller inte. En av anledningarna till att jag vill bli din vän är med att vi har så många gemensamma kompisar, och jag vill inte att detta ska gå ut över dom. Men som sagt, det är upp till dig, men kom ihåg, jag tar även din "tystnad" som svar. Jag tänker inte gå runt hur länge som helst och bara vänta på att du "kanske har en förklaring" eller vad det nu är du behöver tiden till.
Du sa att du nog skulle bryta ihop i helgen om vi skulle snackat IRL, men du, hade du gjort det så hade du visat att det va äkta, att du verkligen ångrar dig. Jag vill bara att allt ska vara som innan, men du har ju redan gett upp den tron, utan att ge det en chans.
Ta inte detta inlägg som att jag skäller på dig, men du ville inte snacka och då såg jag detta som en sak att få fram det jag ville. Jag hoppas du hör av dig snart, för jag tror, att ju längre vi, eller du, väntar på att snacka, desto svårare är det för oss att hitta tillbaka.